Det är i samhällets intresse att den onda fuktcirkeln bryts. Inbyggd fukt från byggnadsdelar kostar samhället ca 1 miljard/år till följd av helt onödiga skador. Ungefär 1000 personer sysselsätts i landet med att åtgärda dessa skador. De löser i efterhand problem som inte alls funnits om husen fuktklassats redan från början, på projekteringsstadiet, precis som sker i fråga om brand och ljud. På dessa områden finns myndighetskrav. Fuktproblemen kan lösas med nya krav på våra hus fuktklassning. Byggbranschen har mycket sent anammat kriterier för modern utvecklingsteknik där förändringar får ske först efter omfattande laboratorie- och fullskaletest. I byggbranschen provas nya material och metoder direkt i fält där försöksbetingelserna ofta är svåra att definiera/kontrollera vilket gör att resultaten får låg signifikans. Exempel inom fuktområdet där nya material lett till stora skadefall är golvspackel med ostmassa, använt i stor omfattning under 80-talet. Man visste då inte att spacklet hade en kritisk fuktnivå på ca 80% utan använde tidigare kända krav på högst 90% relativ fuktighet. En fuktklassning hade krävt en materialdeklaration för materialet före det att det fått användas i full skala, även i fråga om fuktkänslighet. Byggfuktfri betong har testats under alla upptänkliga betingelser under minst 10 år och befunnits uppfylla alla krav på snabb uttorkning, god arbetsmiljö, hög lönsamhet, etc. Byggfuktfri betong/förtillverkad betong i form av håldäck, är exempel på ett par material som klarar kraven enligt fuktklass A, med en merkostnad på ca 50 miljoner kr per år, använda för alla bostadsgolv byggda i Sverige, 2000. Få, om inga, teknikförändringar inom byggbranschen kan uppvisa en större lönsamhet än materialval styrda av en systematisk fuktklassning. Torktider passar inte produktionen Att betongen tar lång tid på sig för att torka ut är ett klassigt problem. Understundom släpper klistrade mattor från betongen. Man har då haft lite för bråttom i slutet av bygget. Inbyggd fukt i golv märks dock ofta inte förrän efter ett par år, förutsatt att det har varit tillräckligt torrt för att de klistrade mattorna skulle sitta kvar. Ett tecken på att en skadlig fuktreaktion äger rum mellan mattan och betongen är besvär hos boende eller personal i form av rinnande näsor, hosta och retade andningsvägar eventuellt med allergi som följd. I värsta fall (eller bästa för de boende eller personalen) släpper mattan helt från betongen och bubblar sig. Då måste golvet göras om av en fuktsanerare, som löser problemet. Antingen låter fuktsaneraren torka ut betongen ordentligt före ny mattläggningen eller också läggs ett nytt ventilerat golv över betongen varvid fukten torkar ut efter ett tag genom tvångsventilering. I de flesta fall ligger dock den limmade mattan kvar. Problemen med byggfukt blir då mer diffusa och svårbemästrade. Ofta skylls på överkänslighet, allergi, astma, etc. hos de boende eller hos personalen på arbetsplatsen, men problemen härrör egentligen från golvsystemet. Om mattorna skulle lossa från undergolvet uppstår ofta ett katten på råttan-spel där entreprenören skyller på fuktkonsulten som skyller på beställaren i sin tur. Fuktkonsulten är oftast ansvarig upp till det belopp som motsvarar de nedlagda kostnaderna. Arvodet till fuktkonsulten är därtill oftast alltför litet för att kunna bekosta en totalrenovering av ett golv. De oklara ansvarsförhållandena gör att entreprenören ofta får betalt en gång till för ställa i ordning en skada som han själv i grund och botten orsakat. Kostnader varierade mellan 800:- och 1600:- kr per kvm är inte ovanliga vid golvrenoveringar, i det senare fallet för ett ventilerat golv. Har hela byggnadsstommen angripits av svartmögel eller svamp kan givetvis skadekostnaderna bli avsevärt högre, byggnaden få rivas, etc. Lönsamma extraarbeten Ett annat tecken på inbyggd farlig byggfukt är en svag, omisskännelig sötaktig lukt från golvsystemet. Det tar en viss tid för att betongen skall mättas på emissioner från reaktioner mellan betong, matta och lim under en matta tills dess att en tillräcklig mängd av emissionerna gör sig gällande i lokalen med elak lukt som följd. Ofta har då både slutbesiktning och garantibesiktning ägt rum varför entreprenören kan gå fri från ett ekonomiskt ansvar. Därmed går även den fuktkonsult, som en gång givit entreprenören klartecken för mattläggning, fri från ekonomiskt skuld. Även om exempelvis LTH har fastställt att fuktigheten i betongen var alltför hög för att medge mattlimning, händer det att entreprenören söker stöd på annat håll för att få klartecken för just mattläggning <1>. Tidplanen har i allmänhet högsta prioritet på ett bygge. Därefter kommer vanligen de ekonomiska kraven, men först i tredje hand de tekniska behoven på bygget i prioritetsordningen. När väl en fuktskada har skett, till följd att en mindre än tillräckligt uttorkad betong eller uttorkad byggnadsstomme i övrigt, får entreprenören ett extraarbete (ofta även fuktkonsulten) eftersom dessa bägge bäst är insatta i det aktuella bygget. Nu gäller en gynnsam à-prislista utan konkurrens. Alla vill helst sopa fuktproblemen under mattan så fort som möjligt. Helt andra kostnader kan då faktureras än för det ursprungliga bygget. Entreprenören har t.o.m. råd att kosta på sig rabatt som en kompensation för eventuell inbyggd fukt, som han själv är orsak till genom försumligheter eller rent slarv. Beställaren, som har ett svårt bevisläge, tar tacksamt emot erbjudandet som kan vara bra att visa upp för t.ex. oroliga boende, kommuninvånare eller pressen om det nu är en offentlig byggnad. Få privatbyggare tar risken att förlora i en rättslig process mot en entreprenör i fråga om inbyggd fukt. Bevisläget är oftast alltför obalanserat till entreprenörens och fuktkonsultens förmån. Detta är fuktcirkeln i ett nötskal, en demonisk fälla som mången beställare oförskyllt hamnat i, främst till följd av informationsbrist, bristande kontroll och därmed okunskap. Fel materialval leder till svartmögel och fukt När väl beställaren godkänt ritningar med en betong av för underhaltig kvalitet i fråga om uttorkning eller en olämplig, möglande trästomme, är han obönhörligen fast i fuktfällan. Betongens uttorkning är helt beroende av kvaliteten. Det är mycket svårt att påskynda uttorkningstakten i ett pågående bygge av det enkla skälet att hantverkarna ej vill arbeta i en bastu (för att få effekt av högre temperatur krävs åtminstone en höjning av temperaturen på 15 °C). Avfuktningsaggregat kräver i sin tur inplastning av den uttorkande byggnadsdelen, dvs. aggregaten blockerar arbetsplatsen för tillträde av hantverkare. Dessutom kräver en stegrad temperatur eller ett avfuktningsaggregat mycken energi, helt i onödan. Om byggaren hade beställt betong av tillräckligt god kvalitet redan från början hade merkostnaden blivit ca 4 promille av den totala byggkostnaden, en oerhört billig försäkringspremie mot inbyggd fukt. Betong av högre kvalitet torkar av sig självt, utan förhöjd temperatur eller avfuktning. Varje gång en beställare skriver på ett kontrakt med betong av för låg kvalitet till ett undergolv skapas också en förutsättning för en ökad sysselsättning inom fuktbranschen <2>. Att trä riskerar att mögla vid en omgivningsfuktighet, RF, över 70 % (20 °C) vet man sedan länge <3>, figur 1. Eftersom hus i allmänhet byggs utomhus utsätts en trästomme obönhörligen för fukt från regn eller dylikt. I dagens snabba byggtempo är risken stor att fukt byggs in i trästommen. Mattlim tål i allmänhet endast RF = 85% för att bibehålla sin funktion fullt ut, annars minskar vidhäftningen till underlaget. Vid RF = 90% finns risk för limförtvålning med elak lukt och mattbubbling som följd. PVC-plast möglar vid RF > 95%, ca. Ca 1 miljard kr omsätts årligt på grund av skador från inbyggd fukt i betong <4>. Betong med tillräckligt hög kvalitet till alla bostadsgolv i Sverige skulle öka omsättningen inom betongbranschen med ca 50 miljoner kr/år (eller vinsten med ett par miljoner kr/år). Betongbranschen har således mycket små incitament för att ensam bryta den onda fuktcirkeln. Man tar helt enkelt för lite betalt för hög kvalitet vad gäller betongfukt. Drivkrafterna till en förändring inom betongbranschen är således försvinnande små jämfört de bakåtsträvande ekonomiska krafterna inom fuktbranschen <2>. Det behövs en mycket stor draghjälp från husförvaltare, beställare, arkitekter och konstruktörer om den nya tekniken skall slå igenom fullt ut. Fuktklassning - beställarens verktyg Beställare är ofta okunniga om vilka krav de skall ställa i fuktfrågor som uttorkningstid, fukttålighet, mögelrisk, svampangrepp, etc. De behöver enkla verktyg i likhet med vad som redan nu sedan många år finns i fråga om krav på brandtålighet och ljudgenomgång. På dessa områden finns t.ex. brandklass A för en obrännbar byggnadsdel som skall motstå ett specificerat brandförlopp under ett visst antal minuter, som ges som ett siffertillägg. För ljudkrav finns klasserna A D. Exempelvis krävs det för att ljudklass A skall uppfyllas ca 300 mm tjocka betongbjälklag medan ljudklass B klarar luftljudkravet med ca 250 mm betonggolv. Givetvis är kraven på stomljud, flanktransmission, etc., också omfattande i ljudklass A och B. Praktiskt taget all nyproduktion sker idag i klasserna A och B (D omfattar endast renoveringsobjekt). En klassindelning i fråga om fukt bör vara enkel och lättförståelig, speciellt anpassad för beställare och hyresgäster. Ett hus som byggs i fuktklass A bör vara fuktsäkert. Om man flyttar in i ett hus med fuktklass C bör man vara införstådd med de risker som man tar vad gäller fuktpåverkan, angrepp av mögel och risk för allergier, till följd av en olämplig byggnadsstomme. Å andra sidan skall en beställare som bygger ett hus i fuktklass A eller ett försäkringsbolag som har ett åtagande för ett klass A-hus, veta att kostnaderna för skador och reparationer blir små i förhållande till kostnaderna för ett hus som uppförs i klass C. Försäkringskostnaden bör därför vara mindre i ett hus i klass A jämfört med försäkringskostnaden för ett hus i klass C. Indelningen i fuktklasser är givetvis en grannlaga uppgift som endast kan skissas här. Det kommer nog att krävas en standardiseringskommission för att dra gränserna mellan de olika grupperna. I princip bör alla hus fuktklassas, även befintliga. Befintliga hus placeras i det sammanhanget i klass D först efter det att de befunnits fria från fuktpåverkan och mögelrisker. Troligen kommer inte försäkringsbolagen att befatta sig med hus ned mindre än att de fuktklassats i åtminstone klass D. Hrä har fuktbranschen en stor uppgift: att fuktklassa hus. Fuktklass A Exempel på fuktklass A är en byggnadsstomme med bärande stålpelare och balkar i stål. Bärverket kan motstå fukt på ett säkert sätt såväl under byggskedet som under bruksstadiet. Det horisontella bärverket mellan balkarna kan även detta bestå av stål i fuktklass A, men man kan då svårligen nå klass A med hänsyn till ljud och brand. Bättre är då att välja förtillverkade hålbjälklag i betong som klarar fuktproblem på ett säkert sätt såväl under byggskedet som under bruksstadiet. Från och till fattas dräneringen av kanalerna i ett håldäck, varvid mycket vatten kan stå kvar under flera år efter inflyttning. När väl hål borrats upp i ett sådant håldäck, av misstag vattenfyllt utrymme, kan flera hinkar vatten samlas upp om man nu varit förståndig nog att ansluta en tratt och en slang till platsen. Vattenfyllda hålkanaler ger sig tillkänna genom en knappt synlig fläck på underkanten av ett bjälklag <5>. Exemplet visar att håldäck är fuktsäkra. Om betongdäcket kan hålla kvar vatten i en kanal under flera års tid, så kan det även motstå fukt på ett säkert sätt såväl under byggskedet som under bruksstadiet, se figurerna 2-3 <6,7>. Figur 2 visar relativa fuktigheten, RF, 5 cm från ytan i vattenlagrade betongpelare med olika vattenbindemedelstal, vbt. Betong av tillräckligt hög kvalitet (tillräckligt lågt vbt) torkar även under vatten. Ett betongdäck av hög kvalitet tål således att utsättas för en fuktskada utan att betongen vattenmättas. Figur 3 visar relativa fuktigheten, RF, i vattenlagrad betong efter 2 år vid vattenbindemedelstalet, vbt = 0,4 <6>. Fem procent av bindemedlet utgjordes av silikastoft; resten av bindemedlet utgjordes av cement. Helt nära vattenytan sjönk RF under fuktmättnad, dvs. betongen var torr, vattenlagringen till trots <6>. Hus i fuktklass A fukttåliga Fuktskador under bruksskedet kostar försäkringsbolagen (och därmed de boende eller brukaren) ca 2 miljarder kr per år enbart i Sverige <4>. Förtillverkad betong av hög kvalitet (vbt < 0,4) eller så kallad byggfuktfri betong av hög kvalitet gjuten på platsen, står emot yttre fukt på ett bra sätt, se figurerna 2-3 <6,7>. Byggfuktfri betong, också med vbt < 0,4, benämns även högpresterande betong och är lösningen på många fuktproblem. Denna typ av betong ger förutsättningar för ett effektivt byggande i dagens snabba tempo <8-10>. Merkostnaden för förtillverkad betong av hög kvalitet eller för byggfuktfri betong betalar sig självt av flera skäl <10>: Fuktmätningar kan slopas i början mäts som högst ca RF = 85 % i byggfuktfri betong Byggtorkning behöver ej ske av golven - också detta en stor energi-, tids- och kostnadsbesparing Det har hitintills ej förekommit ett enda skadefall beträffande fukt och mögel i hus med byggfuktfri betong Förtillverkad betong av hög kvalitet eller byggfuktfri betong fortsätter att självtorka även efter inflyttning - beställare och boende till gagn. I en högkvalitativ betong tränger fukten endast in ett någon cm. Betongtypen kan därmed torkas ut mycket snabbt vid en fuktskada <6,7>. När väl en byggnadsstomme i fuktklass A blivit tät, dvs. då man lagt tak på huset samt tätat fasader mot slagregn, uppfyller byggnaden fuktklass A i fråga om fukttåliga byggnadsmaterial även i fråga om den icke lastbärande byggnadsdelar, tabell 1. Fuktklasserna B-D Hus i fuktklass B får betraktas som fukttålig, dvs. de bärande delarna i byggnadsstommen skall vara fukttåliga men behöver ej nödvändigtvis vara fukttäta. Hit hör normal betong med vattenbindemedelstal, vbt, varierande mellan 0,4 och 0,5, som tår ett fuktangrepp utan att ta allför lång tid på sig för att torka ut. Betong med vattenbindemedelstal, vbt, varierande mellan 0,4 och 0,5, torkar ut tämligen snabbt, såväl i byggskedet som efter en fuktskada. Denna betongtyp torkar dock ej av sig självt, som betongen i fuktklass A gör. Detta förhållande bör rendera en högre försäkringspremie för hus i fuktklass B än för hus i fuktklass A. Tegel, lättbetong, glasull och lättklinker är exempel på andra byggnadsmaterial som ingår som bärande delar och stomkompletteringarna till hus i klass B, tabell 1. Fuktklass C bör ta hand om hus med byggnadsmaterial som skadas obotligt av inbyggd fukt. Dessa byggnadsmaterial bör därför byggas in i hus först då tak lagts på och fasaderna tätats. Stomkomplettering av fuktömtåliga material utförs under tält. Alternativt kan man tänka sig att först bygga stommen i ett tält vilket fördyrar produktionen avsevärt. Till byggnadsmaterial i fuktklass C hör normal betong med vbt > 0,5, trä, mineralull, gips, krypgrundsbjälklag i trä och organisk värmeisolering. Detta för att ge några exempel på hus med byggnadsmaterial i fuktklass C. Givetvis blir försäkringskostnaden för hus utförda i klass C avsevärt högre än för hus uppförda i fuktklasserna A-B eftersom veritabla riskkonstruktioner från fuktsynpunkt ingår i denna fuktklass. Klass D är renoveringsobjekt, dvs. i denna klass ingår alla befintliga byggnader såvida inget annat kan visas. Rimligen bör hus denna fuktklass befinnas fria från skadlig fukt och mögel före det att en fuktklassning sker. Stomkompletteringar och golvmaterial Icke bärande delar av hus i fuktklass A bör rimligen bestå av stål, betong, lättklinker eller lättbetong samt glasull. I klass B tillkommer gipsskivor samt mineralull. Klass C innefattar träreglar som mellanväggar. I fråga om golvmaterial ställs stora krav i klass A. I första hand skall golven bestå av klinker men då så ej är möjligt skall andra golvmaterial endast få användas efter omfattande förberedelser. Exempel få vilka åtgärder som krävs för annan ytbeläggning i klass A än klinker är tillräcklig ytuttorkning, lågalkalisk avjämningsmassa, alkalibeständigt lim <11,12>. Ytbeläggningen i klass A skall i sig vara lågemitterande, vilket bör bekräftas genom mätningar, se figur 4. Ytbeläggning med trägolv i hus med fuktklass A är möjlig först efter det att träet skiljts från byggnadsstommen på ett effektivt sätt. Gränsdragningen mellan de olika fuktklasserna för stomkompletteringar blir givetvis en svår uppgift för en standardiseringskommission, se även tabell 1. Slutord Den samhällsekonomiska nyttan av en fuktklassning kan inte nog överskattas. Privatekonomiskt är även nyttan uppenbar. Mögelhusproblematiken är förhoppningsvis ur världen i och med att betongfukten som är drivkraft för mögellukt skall uppstå, elimineras. Många andra problem försvinner då en fuktklassning av hus kommer i bruk. Totalt sett är det således de boende eller brukarna som kan dra största nyttan av att en fuktklassning kommer till allmän användning. De har nu mycket liten möjlighet att göra sin stämma hörd. Privatbyggare kan också undgå stora reparationskostnader till följd av fuktskador då en fuktklassning kommer till stånd, t.ex. Rissne-området i Stockholm, ca ½ miljard kronor. Monumentalbyggnader, som Moderna Museet eller lasarett, som Astrid Lindgrens Barnsjukhus skulle givetvis ha placerats i fuktklass A. Genom ett sådant förfarande skulle förmodligen stora olägenheter och kostnader i samband med fuktsanering ha kunnat sparas. Besparingarna hade kunnat gå till bättre ändamål som inköp av konst eller till en effektivare sjukvård eller medicin i stället för att gå till onödiga fuktreparationer av nya hus. I avvaktan på en officiell standard kan en kravlista snarlik det exempel som ges tabell 1 användas av beställare och arkitekter. Tabell 1 är ett exempel som givetvis bör granskas från teknisk/juridisk synpunkt från fall till fall. Referenser Bertil Persson. Byggfuktfri betong fyller 10 år. Husbyggaren 2/01, 8-12. Bertil Persson. Hög lönsamhet med högpresterande betong. Bygg & Teknik 07/01, 22-25. Lars-Erik Nevander; Bengt Elmarsson. Fukthandboken. Svensk Byggtjänst. 1994, 293. Göran Hedenblad. LTH. Personlig information. 1995. Jan-Erik Paulsson. Skadefall. Skanska Prefab AB. 1995. Lars-Olof Nilsson; Göran Hedenblad; Kristina Mjörnell-Norling. Vatteninsugning. Handboken Högpresterande Betong. Svensk Byggtjänst. 2000, 221-225. Bertil Persson. Moisture in Concrete Subjected to Different Kinds of Curing. Materials and Structures 30. RILEM. 1997, 533-544. Lars-Olof Nilsson. Är högpresterande betong lösningen på fuktproblemen? Byggforsk. 95, 40-41. Göran Fagerlund; Bertil Persson. Högpresterande betong utan byggfukt, Cementa 3/90, 18-19. Bertil Persson. Betong anpassad för ett effektivt byggande, Bygg & Teknik 7/96, 27-31. Bertil Persson. Kompatibilitet mellan golvmaterial och betong. TVBM-7149. LTH. 2000. Bertil Persson. Compatibility between Flooring Materials and Concrete. Materials and Structures. RILEM (Godkänd för publicering, 2001.)
